- Imagine sitting in a rural health clinic, streaming three-dimensional medical imaging over the web and discussing a unique condition with a specialist in New York. Or downloading a high-definition, full-length feature film in less than five minutes. Or collaborating with classmates around the world while watching live 3-D video of a university lecture.

Anslutningshastighet och konsekvenser

Anslutningen kommer vara 100 gånger den som idag är vanligaste i USA, så vi talar alltså om hastigheter upp till 1000 Mbps i ett fiber-till-hem-nät. Utöver det så utlovas ett konkurrenskraftigt pris, vilket förmodligen får alla amerikanska ISP-leverantörer att darra. Leo Laporte och gänget i TWIT har då och då nämnt att vissa ISP:er väljer att begränsa ner och uppladdning eftersom de leverantörerna har intressen i film och musikbranschen.

Motiv till att Googls startar en ISP

Google kommer erbjuda ett flertal leverantörer att koppla upp sig på Google nät för att erbjuda nätkunder större frihet, vilket känns både nutidsenligt och öppet helt i Googles riktlinjer. I slutändan handlar det nog mer om att få folk online på framtidens Internet där Google verkliga intäkter kommer finnas. Google har dock varit ganska tydliga med att de inte har några planer på att gör ett nationsbrett nät över hela US, utan planerar att bygga ut det för 50 000- 500 000 nätkunder. Det är helt enkelt möjligt att de tar fram teknologi som kan användas av andra företag som har fokus på nätubyggnad.

Artikeln som Mashable skrev om ämnet tar upp en viktig fråga dock. Google annonserade tidigare att de erbjuder GoogleDNS en service som till mång och mycket påminner om OpenDNS. I med att webb-jätten kommer att erbjuda hur vi hittar innehåll på nätet, hur vi ansluter till de siter vi besöker och även hur vi kopplar upp oss mot nätet, så kommer det innebära en enorm makt om de väljer att ändå bygga ut worldwide.

Frågan är om vi är villiga hjälpa till att skapa ett företag med så mycket makt?

- Om inte några andra företag börjar driva innovation på samma sätt som Google så är åtminstone jag det.

Flattr enkelt förklarat:

Du betalar in en liten summa (eller stor, om din plånbok tillåter det) varje månad till ditt Flattr-konto. Den summan pengar fördelas ut till upphovsmännen till det material som du använder, uppfattar som nyttigt och tycker om. Kolla in filmen nedan så blir det glasklart.

Nyttan med Flattr

Så en enkel fråga är så klart hur kan dina pengar hittar rätt och varför behövs en så här tjänst egentligen?

Nätpublicister kan få ersättning för sitt material

Eftersom allt det material som nätpublicister/producenter av digitala verk lägger upp finns tillgänglig för alla och kan kopiera det för vidaredistribution, behövs en modell som fokuserar på erkännande och kred. Genom att alla personer Flattr:ar (jämför med engelskan flatter, smickra) de poster, video, låtar etc som dessa tycker är bra så får dessa en del av det belopp som personen har valt att sätta in på flattr-kontot. Det görs med en enkel knapptryckning på samma sätt som man Digg:ar eller Push:ar material.

Användare kan helt plötsligt ge feedback

Genom att Flatt:ra ett verk ger man feedback på att man gillar det man ser och att man vill ha er av det. Utöver det så bidrar man till producenterna till de digitala verk man gillar blir kompenserade på något sätt. Dessutom gör du det till ett fastpris (Igen: engelska Flatrate). Det handlar om enormt små summer när man tittar på vad varje individ skänker, men för att citera den otroligt charmiga introduktionsfilmen handlar det om “Många bäckar små”.

Anledningen till att folk kommer vilja Flattr:a

Det blir lätt att få hippie-vibbar när det släpps tjänster som handlar om att göra saker för den goda sakens skull. Kommer folk vara villiga att betala lite pengar för material som de annars har tillgång till? – Jag tror det. Jag tror att folk köper skivor idag för att de vill att artisten ska kunna fortsätta producera sin grymma musik. Jag tror att vi väljer att köpa pappersboken trots att e-boken redan är gratis. För att vi vill att den producenten ska fortsätta ge oss bra prylar. Det kommer helt enkelt bli färre superarproducenter och massor av microproducenter.

- Varför? För att en majoritet av webben kommer vara producenter längre fram. (Alla blir förr eller senare producenter när produktionsmedlen är gratis.)

Spaning: Flattr i framtiden

Längre framär jag ganska säker på att vi kommer få se privilegier som kommer tillsammans med att ha ett Flatt:r-konto. Privilegier som att du får ladda ner en låt eller en bok om du har ett Flattr-konto, du kommer inte vara tvungen att använda de.  Det kommer inte framdrivet av Flattr själva utan snarare från de microproducenter som kommer vara oss alla. (Eller nästan alla). Eftersom alla bidrar med material tror jag att alla kommer vilja ha möjlighetern att få sin del av kaka, om någon nu råkar gilla den ingridiens som man bidrog med. Vi kommer starta en fackförening som skyddas oss mot oss själva. Typ..

Personligen tycker jag att det här är underbart och ser fram emot hur Flattr (förhoppningsvis) kommer disruptera de ekonomiska modellerna för digitala verk.

Nakna sanningen och Boin Boing har också skrivit om Flattr. Och självklart bör ni följa Flattr’s blogg är de idag annonserade att de gick in i Beta.

Google har lanserar Buzz och det är löjligt intuitivt. Tjänsten är utvecklad av gänget bakom Jaiku och den har alla förutsättningar för att bli Twitterdödaren.
Det är trådning och det är Google som ligger bakom. OCH den suger in allt som du väljer att ge den. Även twitter Framförallt ger den dig bra stöd att välja hur mycket av ditt flöde som ska bli publikt.

Det är här vi kommer skapa longtail konversationerna.

Prova själv på buzz.google.com

det här kan bli Apples största blunder sen.. på länge.

Jag har så klart fel. Och rätt.

Varför jag hade fel:

För Apple lanserade inte en stor Ipod Touch eller en Iphone som inte går att ring på igår. De lanserade inte heller en ren underhållningsmasikin. De lanserade en hipp netbook som är riktigt grym att ha till läsande. Du kanske inte kan köra en server lokal, installera vilka program som helst eller hantera filer precis som du vill, men det är inget som målgruppen heller begär.  De vill billiga böcker, intuitiv teknologi som inte tar plats och underhålla sig.

De som kommer köpa IPad är föräldrar och de som precis har tecknat sitt första CSN-lån. Studenterna (och självklart en och annan Apple-fanboi).

Vi pratar om en enkel distrubutionsplattform för böcker: IBook Store. Vi pratar att skapa att en utökad grupp användare av Apple program: IWorks. Och vi talar om ett pris som är helt i klass med alla andra netbooks. Framförallt finns det ett tangentbord till som gör att den direkt kan konkurrera med dem.

Varför jag hade rätt:

Apple har “spelat sin hand för högt” för att citera Leo Laport från This Week in Tech. The Itunes store har varit och är än idag en lysande plattform för att kapitalisera på innehåll. Böcker, video och app:ar kommer vilja bli fria. Det som gör att konsumenter tycker det är ok med ännu ett systembolag är att produkterna är säkrade. Men jag tror inte det kommer funka långsiktigt.

Även den mest trendkänsliga student, kommer förr eller senare se fördelarna med öppna plattformar och vi kommer se andra typer av kvalitetsstämplar som är knutna till producenterna snarare än distrubitörerna.

Inte bara jag var lite besviken

Nog talat om studenter. Det är ju fler som kommer köpa den ju!

Absolut. Det är mycket möjligt att det blir en hushållsdator. För de som inte har några högre prestandakrav, hålla ner priset och samtidigt vill få en snygg statusdetalj i hemmet. Men jag är högst tveksam på om det är så självklart för de som sitter på en Macbook att köpa upp sig på en Ipad för att det är en soft device att läsa tidningen på, när priset börjar på $499 för en 16 GB utan 3g.

Andra som skrivit intressant om Ipaden:

iPad – en gigantisk iPhone med stora möjligheter! Simon Sundén listar möjligheterna

iPad – de små förlagens nya vän Intressant om vad som händer när det bli lika spelregler.

Nej, Apple kommer inte rädda medieindustrin. Det får ni klara själva Michael Zackrisson koserar över besvikelsen över att Steve Jobs inte räddar journalistiken.

Apple iPad är ingen revolution (ännu) men berättade Steve Jobs allt? Markus Olausson listar fakta och delar sina misstankar om att Apple sitter på ett och annat ess i rockärmen

Hur funkar det?

När du gör ett sök nuförtiden samtidigt som du är inloggade på Google kommer det dyka upp tre symboler bredvid varje resultat. Med dem kan du kommentera, rösta upp eller exkludera resultat i listningen och på så sätt få mer relevanta resultat enligt just dina preferenser. 

Hur funkar kommentarerna?

Allt som du kommenterar blir en publik kommentar som finns tillgängliga för alla som väljer att visa sökwiki:ns samtliga kommentarer. Som alternativ kan man välja att bara visa sina egna kommentarer. Kom dock ihåg att allt är publikt så dissa inte skrivbordsgrannens blogg. I varje fall inte på ditt eget konto.

Om man väljer att visa alla kommentarer så visas dem under sökresultaten och där kan man dessutom rösta om kommentarerna är relevanta eller inte.

Hur visar man och döljer kommentarer? Hur visar man de resultat man har gömt?

För att justera vilka kommentarer som visas när du söker går du längst ner på söksidan. Där kan du även se alla resultat som du har exkluderat.

Se min 2,5 minuters intro till justerat sök på Google:

Något som är lite extra kul är att Google även har valt att lägga till en funktion som påminner om Microsoft skapelse Photosynth vilket gör det enkelt för användare att hitta olika vinklar. Användarorienterade som de är har de valt att köra på en lösning som inte kräver Silverlight utan det här funkar utmärkt direkt i browsern.

Om du låter muspekaren svepa över streetview kommer det över vissa objekt och byggnade upp romber som illustrerar de olika bilderna som är sammanfogade till streetview:en.

- Prova själv på StreetView för #Blustret där jag brukar sitta och jobba!

View Larger Map

Under Techcrunch Top50 dök tjänsten Whuffie upp som ett exempel på seriöst försök att skapa en valuta baserad på personer och företags inflytande online. Organisationen är ideell och inspirerad av Creative Commons.
Genom att mäta aktiviteten på sociala nätverk, såsom Twitter och Facebook, i form av Retweets, Like’, omnämnade och kommentarer skapas ett värde som blir din “månadslön”. I mitt fall sitter jag på blygsamma 75 Wuffies per månad.

Spendera Wuffies?

Jättekul med ytterligare en tjänst som omvandlar stats till en valuta, men det blir först intressant när man kan börja omsätta den valutan. Eftersom jag tror att pengar mår bra av omsättning vill jag så klart prova att spendera lite av mitt surt förvärvade (nåja..) sociala kapital. Jag bestämmer mig att offerera (jo det kan man även göra på Wuffie) @thejennie och be henne retweeta den här posten för 5 WHF. – Vad kan vara bättre än att få ännu mer socialt inflytande?

Då lagras offerten som en request som man kan tacka ja eller nej till.

Man kan också spendera genom att “twittra” över Wuffies till någon. Då twittrar man bara “WHF [antal Wuffies man vill ge bort] to @username”. Då ger man bort sina Whuffies direkt utan några krav.

Kommer vi betala hyran med Wuffies?

Njaa… Vete fasen varför jag inte känner att Whuffies är 100%. Jag kan förstå att företag skulle vilja betala twittrare i wuffies för att retweeta erbjudanden och liknande förhållanden som handlar om att sprida information. Däremot undrar jag vilka som skulle vara intresserade av att “köpa” Whuffies och vad de skulle vilja ha dem till. Jag tror inte att wuffies har potential att bli en parallell variant till monetära valutor. Däremot kan det bli ett bra verktyg för att jobba med PR.

Köpa musik för Whuffies?

- Troligt. Kan helt klart se att artister skulle vara intresserad av att dela sin musik till personer med inflytande eftersom de är potentiella seeders.

Prova på nya tjänster?

- Absolut. Betala i Wuffies kan helt klart bli den nya inviten.

Bjuda på dessert mot Whuffies?

- Varför inte? Resturanger som vill få ett namn på kartan kanske kunde bjuda på något om personer ger bort Whuffies och geotaggar stället. (Skulle nog funka bra utan Whuffies, men jag tror att alla tycker det är roligare om man verkligen “byter” något.)

Kommer det bli en hit?

Kanske, kanske inte. Whuffie känns inte 100% när det kommer till hur den mäter inflytande och det är fortfarande lite svårt att greppa poängen med det. Känslan av Vad får jag för det? dröjer sig kvar. Å andra sidan så det inte alltid de bästa tjänsterna som klarar sig.

Jag tror att Whuffie kan bli lite som Gowalla ett tag framöver. Kul och lekfullt. Och med lite tur, användbart.

Kolla ditt Wuffie-konto:

Gå in på whf.me + ditt twitternamn

Ge mig lite WUFFI€$!

• Klicka här för att ge mig en Wuffie via Twitter
• Klicka här för att ge mig 10 Wuffies via Twitter
• Klicka här för att ge mig 100 Wuffies via Twitter

UPDATE:
Frågan är vad skivbolagen och de nya tjänsterna ska göra med alla Wuffies de får in när de tillåter att folk handlar med den sociala valutan?

Författaren och journalisten Daniel Åberg vågar avvika från ett gäng upptrampade vägar när han släpper sin nya bok “Vi har redan sag hej då“.

Helt enligt Myspace-generationens logik väljer han att ge ut boken själv, vilket innebär att han gör allt från redigering, korr, omslagsdesign och marknadsföring. I en intervju på  Svensk Bokhandel beskriver han anledningarna till varför han valde att ge ut boken på sitt egna förlag Sockerförlaget, istället för förlaget som gav ut hans debutroman.

Anledningarna är må många, så som att men som debuterande författare är mer intresserad av att nå en större mängd läsare än att tjäna så mycket som möjligt. Framförallt finns det en rejäl poäng med att ha full kontroll över utgivningsprocessen som Daniel uttnyttjar (vilket han dessutom gör med bravör). Bland annat kommer boken att ges ut som E-bok utan kopieringskydd som gör att den kommer att kunna läsas på alla typer av läsplattor.

Dessutom tar Daniel vid där Chris Andersson lämnade gratis-staffetpinnen förra året; han ger även ut den som gratis ljudbok som kommer finnas tillgänglig från hans site och via fildelningssnätverk. En suverän idé eftersom torrent-tekniken kan behöva nämnas i fler sammanhang än i rättegångar och det är viktigt om vi ska börja nya mer effektiva sätta att distrubuera innehåll.

Men det bästa: Boken kommer ges ut Print on Demand eller POD. Förlagsindustrin ofta beskylls för att vara en miljöbov eftersom upplagorna ibland blir förstora och ett stort gäng böcker åker till papperstuggen, men nu har tekniken hunnit ikapp mäsnklighetens nyckfulla smak.

De första 150 böckerna kommer gå ut som recensions ex, samt till vänner och bekanta och hela arbetet med att ge ut boken kommer Daniel dela med sig av på sin blogg.

Grymt kul och riktigt spännande

Allt kan ni se på siten Sweet Sunday Web Crunch som Joakim Nyström har designat & byggt.

(- Jepp, 3:e persons semantik. *flin*)

No super-realization really, but I thought I better put this into a blog post before I forget about it. It can actually be put into a tweet.

- If you are tweeting as a host for an event, you are writing press releases.