- Imagine sitting in a rural health clinic, streaming three-dimensional medical imaging over the web and discussing a unique condition with a specialist in New York. Or downloading a high-definition, full-length feature film in less than five minutes. Or collaborating with classmates around the world while watching live 3-D video of a university lecture.

Anslutningshastighet och konsekvenser

Anslutningen kommer vara 100 gånger den som idag är vanligaste i USA, så vi talar alltså om hastigheter upp till 1000 Mbps i ett fiber-till-hem-nät. Utöver det så utlovas ett konkurrenskraftigt pris, vilket förmodligen får alla amerikanska ISP-leverantörer att darra. Leo Laporte och gänget i TWIT har då och då nämnt att vissa ISP:er väljer att begränsa ner och uppladdning eftersom de leverantörerna har intressen i film och musikbranschen.

Motiv till att Googls startar en ISP

Google kommer erbjuda ett flertal leverantörer att koppla upp sig på Google nät för att erbjuda nätkunder större frihet, vilket känns både nutidsenligt och öppet helt i Googles riktlinjer. I slutändan handlar det nog mer om att få folk online på framtidens Internet där Google verkliga intäkter kommer finnas. Google har dock varit ganska tydliga med att de inte har några planer på att gör ett nationsbrett nät över hela US, utan planerar att bygga ut det för 50 000- 500 000 nätkunder. Det är helt enkelt möjligt att de tar fram teknologi som kan användas av andra företag som har fokus på nätubyggnad.

Artikeln som Mashable skrev om ämnet tar upp en viktig fråga dock. Google annonserade tidigare att de erbjuder GoogleDNS en service som till mång och mycket påminner om OpenDNS. I med att webb-jätten kommer att erbjuda hur vi hittar innehåll på nätet, hur vi ansluter till de siter vi besöker och även hur vi kopplar upp oss mot nätet, så kommer det innebära en enorm makt om de väljer att ändå bygga ut worldwide.

Frågan är om vi är villiga hjälpa till att skapa ett företag med så mycket makt?

- Om inte några andra företag börjar driva innovation på samma sätt som Google så är åtminstone jag det.

Flattr enkelt förklarat:

Du betalar in en liten summa (eller stor, om din plånbok tillåter det) varje månad till ditt Flattr-konto. Den summan pengar fördelas ut till upphovsmännen till det material som du använder, uppfattar som nyttigt och tycker om. Kolla in filmen nedan så blir det glasklart.

Nyttan med Flattr

Så en enkel fråga är så klart hur kan dina pengar hittar rätt och varför behövs en så här tjänst egentligen?

Nätpublicister kan få ersättning för sitt material

Eftersom allt det material som nätpublicister/producenter av digitala verk lägger upp finns tillgänglig för alla och kan kopiera det för vidaredistribution, behövs en modell som fokuserar på erkännande och kred. Genom att alla personer Flattr:ar (jämför med engelskan flatter, smickra) de poster, video, låtar etc som dessa tycker är bra så får dessa en del av det belopp som personen har valt att sätta in på flattr-kontot. Det görs med en enkel knapptryckning på samma sätt som man Digg:ar eller Push:ar material.

Användare kan helt plötsligt ge feedback

Genom att Flatt:ra ett verk ger man feedback på att man gillar det man ser och att man vill ha er av det. Utöver det så bidrar man till producenterna till de digitala verk man gillar blir kompenserade på något sätt. Dessutom gör du det till ett fastpris (Igen: engelska Flatrate). Det handlar om enormt små summer när man tittar på vad varje individ skänker, men för att citera den otroligt charmiga introduktionsfilmen handlar det om ”Många bäckar små”.

Anledningen till att folk kommer vilja Flattr:a

Det blir lätt att få hippie-vibbar när det släpps tjänster som handlar om att göra saker för den goda sakens skull. Kommer folk vara villiga att betala lite pengar för material som de annars har tillgång till? – Jag tror det. Jag tror att folk köper skivor idag för att de vill att artisten ska kunna fortsätta producera sin grymma musik. Jag tror att vi väljer att köpa pappersboken trots att e-boken redan är gratis. För att vi vill att den producenten ska fortsätta ge oss bra prylar. Det kommer helt enkelt bli färre superarproducenter och massor av microproducenter.

- Varför? För att en majoritet av webben kommer vara producenter längre fram. (Alla blir förr eller senare producenter när produktionsmedlen är gratis.)

Spaning: Flattr i framtiden

Längre framär jag ganska säker på att vi kommer få se privilegier som kommer tillsammans med att ha ett Flatt:r-konto. Privilegier som att du får ladda ner en låt eller en bok om du har ett Flattr-konto, du kommer inte vara tvungen att använda de.  Det kommer inte framdrivet av Flattr själva utan snarare från de microproducenter som kommer vara oss alla. (Eller nästan alla). Eftersom alla bidrar med material tror jag att alla kommer vilja ha möjlighetern att få sin del av kaka, om någon nu råkar gilla den ingridiens som man bidrog med. Vi kommer starta en fackförening som skyddas oss mot oss själva. Typ..

Personligen tycker jag att det här är underbart och ser fram emot hur Flattr (förhoppningsvis) kommer disruptera de ekonomiska modellerna för digitala verk.

Nakna sanningen och Boin Boing har också skrivit om Flattr. Och självklart bör ni följa Flattr’s blogg är de idag annonserade att de gick in i Beta.

Vi körde ännu ett suveränt Web Crunch med Johanna Ögren i soffan, som bland annat ligger bakom bloggar som Bokhora och Lilla Gumman. Kul 80 minuters sändning som fick en och annan törn eller två av demo demonen, men det var inget som stoppades oss.

Björn stod bakom ett gäng suveräna inslag, Mattias fick än en gång blända oss med magiska citat och Johanna gav oss inträde i BUS-bloggarnas värld detta femte avsnitt som nu följs av två veckors uppehåll. Sen kommer vi tillbaka. Med full kraft.

Agenda SSWCrunch S01E05:

OpenID och Facebook Connect

Chris Messina, som bland annat ligger bakom OpenId, bloggar på factoryjoe.com och satt i SSWCrunch soffan i fredags då han hälsade på under Blustrets fredagsöl. Jag tog upp den obekväma frågan om OpenId har någon framtid när Facebook Connect ( bra  förklarat i det här Minparkinlägget) har poppat upp som den nya dörrvakten till de digitala inneställena.

Chris menade att OpenId stod för den öppna webben till skillnaden Facebooks aningen mer stängda lösning. Under söndagens sändning tyckte vi i soffan att ingen tjänst än de som använder den och Facebook har en ganska omfattande användarskara. Endast en av fyra i soffan (jag), använde sig av OpenId.

Daniel Erkstam som hade bjudit in Chris poängterade efter sändningen (kanske rentav under, har inte hunnit kolla chatten) att vi i SSWCrunch-soffan blev lika ägda som alla på Mindtrek-konferensen.

Chris frågade där publiken hur många som har ett OpenID och typ fem pers räckte upp handen. Men grejen är den att Chris och de andra ”sålt” in sin lösning rätt så bra (”sålt” är väl eg. fel ord för nåt som inte kostar utan bara skall anammas). Och han slängde upp en slide med några exempel på tjänster som använder OpenID-tekniken för sin inloggning: Google, MySpace, Yahoo, WordPress och AOL. Sedan frågade han igen och fick en hel del fler händer i luften. Hur många i dagens SSWCrunch-soffa har inloggning i någon av ovanstående tjänster? Fyra av fyra skulle jag tro.

Och självklart har Daniel rätt. Alla i soffan använder de tjänsterna. Det finns dock en grej som fortfarande ger FBC ett rejält övertag; Att Facebook-knappen är ganska mycket mer lockande än OpenId-knappen eftersom det fortfarande inte är någon som har en susning om vad OpenId är, vilket även togs upp i Chris Keynote.

Lite kul kuriosa: Chris Messina medverkar även på thesocialweb.tv som är webbshow som helt klart är värd att kolla in.

Realtime ORLY?:

Annika Lidne berättar lite om Disruptive Media. Om vad, samt vilka vi kommer se under konferensen.

BUS-bloggarna och Blog Awards

Johanna hade varit på Blog Awards som arrangeras av Veckorevyn tillsammans med bloggkollegan Karin Adelsköld eftersom Lilla Guman var nominerade i kategorin ”Mest originella blogg”. Vinsten togs dock hem av Foki.

Kortfattat om diskussionen i soffan: Microbloggande var inte alls lika utbrett bland de yngre bloggarna och Johanna var inte den enda som hade en vit kväll eftersom hälften av de inbjudna var under 18 år.  Johanna outar att hon är gravid och jag outar att jag har Kissie i min RSS.

BUS-bloggarna (de använder ju egentligen inte brun-utan-sol. Det är solarie som är heligheten).

De skriver inte riktigt om mode, de har blont hår och är i princip ett destillat av flamebait. Vi tittar på kartan över Brun-utan-sol-bloggarnas märkliga landskap och vad har de egentligen för förhållande med varandra?

• Kissie, vinnare av kaxigaste bloggen på Blog Awards.
• Dessie, som härmar Kissie, eller var det tvärtom?
• Amir, gaybloggen som på något sätt syr ihop lapptäcket genom att figurera med alla busbloggare på foton (med plutande mun och en alkoläsk i handen.)
• Paow. Har hängt med Kissie, fast ser ut som Dessie och är eller har varit kompis med henne. Nu har hon bytt från sin blogg.se-blogg till WordPress. (Anledningarna är förmodligen flera, Johanna misstänkte att det kunde ha med att hon hade blivit avstängd så många gånger från blogg.se)
  
• Behind Scenes. KLICK fast på bloggiska. Vem står bakom och varför sitter hon på Kissies oredigerade foton? (Konspirationsteorierna blomstrar från min sida, men Johanna bedyrar att bus-bloggaranas rivalitet är för stor för att de ska samarbeta ihop en pr-blogg till sig själva.)

Att beröra i en kall värld.

Gitta intervjuar Jessica om vantar som funkar med Iphonen.

1800-talskunskap för alla webentrepreneurer.

Mattias är lika klipsk som kryptisk och ger oss en radda med citat.

@plindberg berättar om GTD

Getting things done har blivit det bästa sättet att kunna hålla farten i vår supersnabba bransch. Peter Lindberg, aka plinberg ger oss en intro i David Allen system GTD och Björn visar hans nyinköpt och inporterade plånbok som är specialanpassad för detta system. (Plånboken har ett block och en penna i sig, that’s it.)

@nikke snabb demar Twitter list:s

Nikke Lindqvist ger oss en inblick i Twitter List som enklast kan beskrivas som en spotify lista av twitterprofiler. Som tweetdeck fast du kan dela med dig, helt enkelt. Ni kan kolla in min Sweet Sunday Web Crunch-lista.

Stort tack!

Vi, Björn, jag och Mattias vill tacka för 5 suveränt roliga avsnitt och hoppas att ni kommer och kollar den 8:e november då vi kickar igång igen efter vårt tvåveckors uppehåll. Då; med ny site, roliga gäster och ännu mer godis från webbvärlden.

Som vanligt kan du se chat och kommentarer på avsnittets bambuser-sida.

Henrik Ahlén på:ar på scenen och talarlistan inkluderar bland annat Hans Rosling, proffessor i hälsa på Karolinska intitutet,  Kristina Höök, proffessor i Mobile Life Centre i Kista, och Alexander Lervik, en av Sveriges mest erkända interiörsdesigners.

Nytt för i år TED:s site är att alla Talks är textade på på 55 språk. Otroligt imponerande.

Nu ska jag lyssna och kommer med några updates under eftermiddagen.

UPDATE:

- Ni måste googla TEDx Kibera. Det gör mig verkligen inspirerad.

- Pubsubhubbub?

Det är inte jag som har slintint över tangentborden.

Namnet PubSubHubbub står för Publisher-Subcriber-Hubb och är ett protokoll för att pinga publiceringar. Istället för att polla sin reader (eller annan app som läser in rss) kan man registrera sig till en rss-feeds hub (förutstätter att den har en hub-adress) och så pingar hub:en din reader när innehåll har uppdaterats.

Publicisten pingar servern/hub:en ->
hub:en pingar alla som prenumererar ->
Prenumeranternas reader hämtar nytt innehåll.

Nerdummat exempel:

Disclaimer: Tycker inte att schack är jättesexigt, men det funkar som exempel . Det är ibland lång tid mellan dragen, precis som det är ibland mellan postningar på bloggar.

RSS som vanligt med polling

Du är nyfiken på vad som händer i ett schackparti, fast du är inte där, men din kompis är på plats. Om du skulle följa matchen på det sätt som vanlig rss funkar idag, skulle det innebära att du ringer din kompis var femte minut och frågar
-Har det hänt något?
-Nope, svarar din kompis.

Efter ytterligare fem minuter
- Har det hänt något?
-Nope.

osv….

Och så fortgår det tills någon har flyttat en pjäs på i schackspelet. Ganska resurskrävande och du får inte veta det direkt, utan får det med +<5 minuter fördröjning.

RSS med Pubsubhubbub

Du ber helt enkelt din kompis att ringa dig när det händer något.

Man kan säga att din kompis fungerar som hub, som registrerar att det har kommit en ny version av spelet (dvs han har sett att det har skett ett drag) och du är rss-läsare som har registrerat dig på hub:en (din kompis) genom att be denne att ringa dig.

Ungefär så funkar det. Det minskar arbetet för applikationer och ger dig snabbare uppdateringar. Detta är en del av realtidswebben som man kan fördjupa sig bäst på hos ReadWriteWeb och vill du pimpa upp din wordpress med PubSubHubbub kan du använda den här plugin:en.

I en värld av IPRED, FRA och okunniga myndighetspersoner känns det ändå väldigt värmande att SVT tar steget och använder tekniken till något gott, medan de samtidigt visar bevis på att var den neutrala part som vi alltid fått höra att de är. Kanske har redan resultatet av min kompis Johannas digitala strategi smittat av sig på Public Service-jätten.

Den här händelsen är viktig i två bemärkelser. Dels är praxisskapande, dels tvingar den två segregerade världar att mötas och syftar jag på de som inte velat/behövt/kunnat ta till sig ny teknik och de som är uppfödda med det. (Jag orkar knappt ta ordet digital natives i min mun, eftersom många talar om dem utan att förstå varför det är viktigt att särskilja dem från imigrants.)

Men det finns framför allt en till viktig aspekt. Rättegången är folkbildande. Folk tvingas förstå att att länka till innehåll, inte är detsamma som att hosta det. Och det är en viktig skillnad. Just nu.

Om man inte har förstått Torrent-tekniken och varför fallet är så pass komplext bör läsa den här artikeln som ger oss en riktigt bra inblick i vilka parter som ingår i vår tids mest praktiska teknik för delning av innehåll.

Utöver de tekniska delarna finns även aspekten av informationens innersta natur. Steal This Film har gjort en Rättegångsversion som borde visas i grundskolan, på UR och framförallt i Riksdagen. Den beskriver dynamiken på nätet och varför vi måste våga gå vidare nu. Precis som vi alltid har gjort.

Samtidigt som rättegången pågår har Isobel skrivit riktigt bra om hur Våra digitala liv är hotade och knyter an till IPRED och FRA. Alla måste förr eller senare förstå. Vi kan inte klampa tillbaka i fotspåren. Vi måste gå vidare och lita på att vi kan med hjälp av samarbete kan få en bättre värld med nya modeller och lagar.

Bild: Chaouki