Idag blev mitt första besök på Bloggers Monday, en get together som ursprungligen var på en måndag varje månad, där bloggare möts upp, nätverkar och delar tankar såväl som idéer. Bakom initiativet står bland annat Johan Ronnestam, Richard Gatarski och Daniel Erkstam.

Idag hölls eventet på United Spaces lokaler och på det kunskapsdelande smörgåsbordet låg 12 stycken Pecha Kucha-presentationer med en talarlineup som lätt mäter sig med tunga konferenser. Av mycket bra plockar jag ut det (enligt mig) bästa.
(Vill du se hela eventet kan du hoppa ner direkt till videon)

Utbildning och skola i fokus

Ämnena kretsade brett kring internet, varumärken, men framför allt kring (förhoppningarna) utbildningsväsendets förändring.

Efter en inledande preso om att vi måste ta Internet på allvar av Daniel Erkstam, tog Johan Groth och höll en intressant presentation (som var baserad på den här presentationen) om det svenska skolväsendets problematik. Kortfattat handlar det om att vi har en massa segregation (som handlar mer om att individer söker sig till grupper som påminner om dem själva än att vissa grupper blir diskriminerade), att individualiseringen av utbildningen som sker just nu inte tillhandahåller det stöd som krävs när man jobbar individuellt samt att vi har en pågående decentralisering som tilldelar ansvar,  men inte ger mandat som täcker upp för det ansvarsområdet. Groths slutssats var att vi borde byta utbildningsminister.

Johan var inte ensam kring att lyfta skolan och utbildning som ämne. Även Peter Sandberg, från Disruptive.nu, presenterade sin nya idé om att göra undervisning gratis och tillgänglig online. Han tog upp problemet med att få bra lärare får det erkännande som de förtjänar. Peter vill bygga vidare på den idé som Salman Kahn, grundare av Kahn Academy, tog fram kring undervisning, som bygger på att lärandet sker utanför klassrummet och befästandet av kunskapen istället äger rum i klassrummet. (Till skillnad från hur vi gör nuförtiden då vi lär oss i klassrummet och sen ska försöka befästa våra kunskaper gneom läxläsning i vår ensamhet). Projektet som Peter har startat kallas Megalessons (och kommer förmodligen vara mer än en installationssida till Drupal inom kort).

Även Richard Gatarski, var inne på temat kring utbildning och om hur skolan i princip har spelat ut sin roll. Den känsla som överskuggade hans preso var att det är dags att börja titta på helt nya möjligheter som vi fått tack vare de alla nya verktyg och de nya krav som uppkommit, istället för att försöka reformera ett system som hamnat rejält på efterkälken.

Lite mindre BLAH BLAH BLAH tack!

Per Axbom körde en fantastisk Pecha på vers (jepp, rim hela vägen under 400 sekunder) allt akompanjerat av skönt humoristiska strippar som rullade i bakgrunden. Temat var på att släppa alla fåniga corporate-mönster som lätt dyker upp. Möteskulturer, kopieringsstrategi, tillkrånglande av strategier och Agile-evangliserande sågades på bästa julklappsrimsvis. Mer sånt!

Varumärken och kommunikation – Mindre fuzz, mer värden

Elia Mörling drog igenom en grymt intressant preso kring hur vi bör titta på varumärkernas olika byggstenar; Berättelser, Upplevelser och Symboler, där symboler suger upp de värden som de associeras med.

People People‘s Johan Frössens preso var om Fantastic Things och handlade om hur vi bör rensa bort allt fuzz kring produkter för att hitta själen i dem. Som exempel tog han Apple som lyckades plocka bort allt som var oväsentligt i sin teknik (som gjorde människor osäkra) och gav löftet om ”It just works”. Samtidigt poänterade han att Ryan Air är minst lika duktiga på att rensa bort fuzz kring sin produkt. Deras löfte och budskap är ”Vi är riktigt jädra billiga”, vilket gör att folk tycker det är okej att åka packade som sillar.

Som avslutning drog Johan Ronnestam sin preso – Nyfiken på livet, vilken åter knöt an till utbildning- och utvecklingstemat. Vi blir begränsade av vår omgivning, vi blir tillsagda hur vi ska tänka. I skolan lär vi oss  att grönt är skönt, gult är fult. Inte för att det är sant, utan för att det är något fånigt rim någon har kommit på, men det formar oss ändå. Frågan är hur många är det som inser att skolan bara är till för att forma oss efter andras förväntningar.

Resten av presentatörerna

• Malin Ströman, SVT och bloggare. - ’Våga släppa sargen’ – om hur contentproviders inom spel, print och broadcast måste fatta att webben är ett annat medium och våga låta nya användarsätt styra utvecklingen
• Fredrik Marcus, Creuna – Om hans vardagsfotobloggande.
• Alexander Bernhard, Timing Scandinavia – Om Socialt Entreprenörskap!
• Roman Pixell – Gamification

Se alla Pecha Kuchas från Bloggers Monday (2011-12-09)

Stort tack till We stream U för att de var på plats och livestreamade eventet

Vi körde ännu ett suveränt Web Crunch med Johanna Ögren i soffan, som bland annat ligger bakom bloggar som Bokhora och Lilla Gumman. Kul 80 minuters sändning som fick en och annan törn eller två av demo demonen, men det var inget som stoppades oss.

Björn stod bakom ett gäng suveräna inslag, Mattias fick än en gång blända oss med magiska citat och Johanna gav oss inträde i BUS-bloggarnas värld detta femte avsnitt som nu följs av två veckors uppehåll. Sen kommer vi tillbaka. Med full kraft.

Agenda SSWCrunch S01E05:

OpenID och Facebook Connect

Chris Messina, som bland annat ligger bakom OpenId, bloggar på factoryjoe.com och satt i SSWCrunch soffan i fredags då han hälsade på under Blustrets fredagsöl. Jag tog upp den obekväma frågan om OpenId har någon framtid när Facebook Connect ( bra  förklarat i det här Minparkinlägget) har poppat upp som den nya dörrvakten till de digitala inneställena.

Chris menade att OpenId stod för den öppna webben till skillnaden Facebooks aningen mer stängda lösning. Under söndagens sändning tyckte vi i soffan att ingen tjänst än de som använder den och Facebook har en ganska omfattande användarskara. Endast en av fyra i soffan (jag), använde sig av OpenId.

Daniel Erkstam som hade bjudit in Chris poängterade efter sändningen (kanske rentav under, har inte hunnit kolla chatten) att vi i SSWCrunch-soffan blev lika ägda som alla på Mindtrek-konferensen.

Chris frågade där publiken hur många som har ett OpenID och typ fem pers räckte upp handen. Men grejen är den att Chris och de andra ”sålt” in sin lösning rätt så bra (”sålt” är väl eg. fel ord för nåt som inte kostar utan bara skall anammas). Och han slängde upp en slide med några exempel på tjänster som använder OpenID-tekniken för sin inloggning: Google, MySpace, Yahoo, WordPress och AOL. Sedan frågade han igen och fick en hel del fler händer i luften. Hur många i dagens SSWCrunch-soffa har inloggning i någon av ovanstående tjänster? Fyra av fyra skulle jag tro.

Och självklart har Daniel rätt. Alla i soffan använder de tjänsterna. Det finns dock en grej som fortfarande ger FBC ett rejält övertag; Att Facebook-knappen är ganska mycket mer lockande än OpenId-knappen eftersom det fortfarande inte är någon som har en susning om vad OpenId är, vilket även togs upp i Chris Keynote.

Lite kul kuriosa: Chris Messina medverkar även på thesocialweb.tv som är webbshow som helt klart är värd att kolla in.

Realtime ORLY?:

Annika Lidne berättar lite om Disruptive Media. Om vad, samt vilka vi kommer se under konferensen.

BUS-bloggarna och Blog Awards

Johanna hade varit på Blog Awards som arrangeras av Veckorevyn tillsammans med bloggkollegan Karin Adelsköld eftersom Lilla Guman var nominerade i kategorin ”Mest originella blogg”. Vinsten togs dock hem av Foki.

Kortfattat om diskussionen i soffan: Microbloggande var inte alls lika utbrett bland de yngre bloggarna och Johanna var inte den enda som hade en vit kväll eftersom hälften av de inbjudna var under 18 år.  Johanna outar att hon är gravid och jag outar att jag har Kissie i min RSS.

BUS-bloggarna (de använder ju egentligen inte brun-utan-sol. Det är solarie som är heligheten).

De skriver inte riktigt om mode, de har blont hår och är i princip ett destillat av flamebait. Vi tittar på kartan över Brun-utan-sol-bloggarnas märkliga landskap och vad har de egentligen för förhållande med varandra?

• Kissie, vinnare av kaxigaste bloggen på Blog Awards.
• Dessie, som härmar Kissie, eller var det tvärtom?
• Amir, gaybloggen som på något sätt syr ihop lapptäcket genom att figurera med alla busbloggare på foton (med plutande mun och en alkoläsk i handen.)
• Paow. Har hängt med Kissie, fast ser ut som Dessie och är eller har varit kompis med henne. Nu har hon bytt från sin blogg.se-blogg till WordPress. (Anledningarna är förmodligen flera, Johanna misstänkte att det kunde ha med att hon hade blivit avstängd så många gånger från blogg.se)
  
• Behind Scenes. KLICK fast på bloggiska. Vem står bakom och varför sitter hon på Kissies oredigerade foton? (Konspirationsteorierna blomstrar från min sida, men Johanna bedyrar att bus-bloggaranas rivalitet är för stor för att de ska samarbeta ihop en pr-blogg till sig själva.)

Att beröra i en kall värld.

Gitta intervjuar Jessica om vantar som funkar med Iphonen.

1800-talskunskap för alla webentrepreneurer.

Mattias är lika klipsk som kryptisk och ger oss en radda med citat.

@plindberg berättar om GTD

Getting things done har blivit det bästa sättet att kunna hålla farten i vår supersnabba bransch. Peter Lindberg, aka plinberg ger oss en intro i David Allen system GTD och Björn visar hans nyinköpt och inporterade plånbok som är specialanpassad för detta system. (Plånboken har ett block och en penna i sig, that’s it.)

@nikke snabb demar Twitter list:s

Nikke Lindqvist ger oss en inblick i Twitter List som enklast kan beskrivas som en spotify lista av twitterprofiler. Som tweetdeck fast du kan dela med dig, helt enkelt. Ni kan kolla in min Sweet Sunday Web Crunch-lista.

Stort tack!

Vi, Björn, jag och Mattias vill tacka för 5 suveränt roliga avsnitt och hoppas att ni kommer och kollar den 8:e november då vi kickar igång igen efter vårt tvåveckors uppehåll. Då; med ny site, roliga gäster och ännu mer godis från webbvärlden.

Som vanligt kan du se chat och kommentarer på avsnittets bambuser-sida.

För fem veckor sen satt jag och Björn Falkevik med varsin kaffekopp i handen och bollade med idéen om en talkshow där man kunde tala om i princip vad som helst som nuddade vid webb och nörderi. Ett enkelt avslappnat program utan ambition att omdana branschen, utan mest var tänkt att mötas upp kring. En lägereld för oss som är vana att umgås kring stearinljus.

Veckan efter satt han, jag och Mattias Östmar i Blustrets två soffor och gick igenom lite löst om vad som hänt under veckan, för att de efterkommande veckorna ha en gäst som kom med en spaning eller ett ämne.

Gäster hittills har varit Johan Ronnestam, Björn Jeffery och nu idag;  Arctic Startups Paula Marttila. Ämnena har varierat, vi har talat högt och lågt, skamlöst påat det vi tycker är mest spännande och kört inslag om über-tjänster såväl som espresso-maskiner.

Personligen är jag grymt nöjd och har ni inte sett ett avsnitt tycker jag helt klart ni ska ta och se  söndagens program, där Paula guidar oss genom den nordiska Startupskärgården kobbar och skär och Mattias bjuder med oss på en connection-resa utan dess like. Resten av agenda listar jag nedan.

SSWCrunch S01E04

I backspegeln: The Next Event

Mattias Östmar ger oss en kort återberättelse kring The Next Event.

Pärlor i Slösurfandets ocean

Joakim Nyström tipsar om ijustmadelove.com som är en geo-tjänst där folk kan tagga upp var det fick till det och i vilken position.

Inslag: Jonas Hombert & ”Den förbannade lögnen”

Björn fick möjlighet att träffa Jaycuts grundare, Jonas Hombert, och prata om myten kring entreprenörskap. ”Den förbannade lögnen” brukar ofta  utmåla entrepreneuren som en ensam man på barikaden som med sin kristallklara vision går från punkt A till punkt B.

Jonas lyfter fram att oftast handlar en förändlig grupp som provar ett flertal vägar för att nå fram till dess vision. Visionen i fråga, brukar dessutom gå igenom ett flertal olika inkarnationer innan den når sin framgångsrika form.

Crowdsourcat

Paula delar med sig av Start Ups som är exempel de växande tjänster som ploppar upp på den nordiska webben likt snödroppar i vårsolen.

Arcticstartup
Crome-filmen
Bloglovin
Headweb
Soundcloud
Listentoblogs
Citysounds.fm
Eat.fi
Bluewalks
Burtcorp

Off topic

Gitta Wilén rapporterar om Il Café’s nya espresso-maskin.

Joakim Nyström tipsar om District 9 som är baserad på kortfilmen Alive in Joberg.

Connections och webbkultur

Mattias Östmar guidar oss genom en djungel av mystiska connections, där vegetationen bland annat består av Joi Ito, Public domain, LSD och Ronins.

Chat och kommentar kan ni se på Bambusersidan för klippen.

Tidigare SSWCrunch

• SSWCrunch S01E03
• SSWCrunch S01E02
• SSWCrunch S01E01

- Pubsubhubbub?

Det är inte jag som har slintint över tangentborden.

Namnet PubSubHubbub står för Publisher-Subcriber-Hubb och är ett protokoll för att pinga publiceringar. Istället för att polla sin reader (eller annan app som läser in rss) kan man registrera sig till en rss-feeds hub (förutstätter att den har en hub-adress) och så pingar hub:en din reader när innehåll har uppdaterats.

Publicisten pingar servern/hub:en ->
hub:en pingar alla som prenumererar ->
Prenumeranternas reader hämtar nytt innehåll.

Nerdummat exempel:

Disclaimer: Tycker inte att schack är jättesexigt, men det funkar som exempel . Det är ibland lång tid mellan dragen, precis som det är ibland mellan postningar på bloggar.

RSS som vanligt med polling

Du är nyfiken på vad som händer i ett schackparti, fast du är inte där, men din kompis är på plats. Om du skulle följa matchen på det sätt som vanlig rss funkar idag, skulle det innebära att du ringer din kompis var femte minut och frågar
-Har det hänt något?
-Nope, svarar din kompis.

Efter ytterligare fem minuter
- Har det hänt något?
-Nope.

osv….

Och så fortgår det tills någon har flyttat en pjäs på i schackspelet. Ganska resurskrävande och du får inte veta det direkt, utan får det med +<5 minuter fördröjning.

RSS med Pubsubhubbub

Du ber helt enkelt din kompis att ringa dig när det händer något.

Man kan säga att din kompis fungerar som hub, som registrerar att det har kommit en ny version av spelet (dvs han har sett att det har skett ett drag) och du är rss-läsare som har registrerat dig på hub:en (din kompis) genom att be denne att ringa dig.

Ungefär så funkar det. Det minskar arbetet för applikationer och ger dig snabbare uppdateringar. Detta är en del av realtidswebben som man kan fördjupa sig bäst på hos ReadWriteWeb och vill du pimpa upp din wordpress med PubSubHubbub kan du använda den här plugin:en.

Good news:

Let me tell you why.

I realized that the combination free publishing and infinite reach mostly generate a lot of rubbish. Companies starts posting to Bloggy and Twitter without knowing what they were doing, to whom the were speaking and why they were there.

A few companies don’t have a clue, some at least knows one way media and thinks that the Twitter is the same thing as Myspace, meaning that they try to get as many followers as possible. In an old media perspective biggest reach was always the best, while todays media instead focuses on most relevant.

Why microblogs are great

The only thing that make you relevant is by adding value to your existing and potential customers relationship to you, cause that’s what twitter, facebook, bloggy (ah! I’ll even throw in qaiku) is all about. Relationships!

And the only way to build relationships with them is by conversation. – Ask what they think, tell them what you think and be open about why you are in that digital arena. Do you want to generate sales? Need input for product development? Want feedback on your new products?

All those are good reasons to use micro blogs. You build something with people and by being open of what you want to achieve, you’ll build confidence and a mutual relationship. The beneficial of transparency could easily be summed up in:

— If you show your intentions, and that is shared with everyone, sooner or later someone will contact you and help you out just because both of you’ve got common interest.

But what if we flip things around? What aren’t great things to use micro blogs for?

- Are you trying to get a lot of followers? – Direct traffic to a site? – Or just want to spread the word about your product?

Then you’ve stopped listening and just want to make people do something for you without being willing to do anything in reurn. Compare it to walking up to a stranger in the street and tell them what they should have for dinner, where they should buy it and then tell them to come back to you for more great tips.

That’s just insane, but since Internet still is ”new media” (it’s only been around for like 20 years) people still act as it would be separeted from the rest of the world. It’s not.

The simple netiquette of micro blogs:

Yeah: -Add/follow people you think are relevant for you and your business. That is, that person contributes to you, or in rare cases, if you think that person would be interested in following you. Every time you start following someone, that person will likely get a notification, so that could work as a ”poke” or something like that. Get the person attention so they will check out if you are worth following.
No-no: Start following everyone you see on the web. You’ll be consider a spammer immediately.
BIG NO-NO: Stop following in order to start following again, so a new friend request will be sent. That will likely get you suspended.

Yeah: -Comment people you follow, comment even before you follow. Like a first date. It’s a relationship, remember. . Post things you think will add value to be one of your followers. Share things that you think are important, that will attract people who also think such is important.
No-no: Send provoking posts just to get comments.
BIG NO-NO: Go in into threads and post irrelevant stuff. Even worse; post provoking comments just to get attention. Old fashion forums has a name for those. Trolls!!

Yeah: -Add links to your blogg, your del.icio.us, your Flickr and (of course!) your website. That will let people know who you are and makes it easier to build trust. Upload an avatar.
No-no: Be totally anonymous and think that ”Google me” is a good About page. It’s not. That’s like when someone asks who you are and your response is”Ask someone else”. Just post a link to something!
BIG NO-NO: Demand attention without telling why it should bee given.

What do you think are good micro blog manners? Share your thoughts!

Hemligheten med sociala siter

Så varför gör inte hela bloggosfären och 2.0-Sverige en gemensam flytt? Diskussionen har funnits och ett litet skak blev det i varje fall när bloggy släpptes, men trots det verkar alla var beslutsamma att stanna på jaiku, trots Friendfeed och Brightkite har både intressantare funktionalitet och stabilitet. Helst av allt vill jag att alla ska flytta till Brightkite, eftersom jag tror att det är den bästa bryggan mellan den digitala världen och den analoga.

En trasig social plattform är mer intressant än en hel

Men tillbaka till kaoset! Det är ju faktiskt det som är intressant. Igår slutade nämligen jaiku släppa in nya poster, men någon kom på att man kunde kommunicera genom kommentarer. Man använde det som en nödkanal tills man upprättade ett ny på friendfeed och meddelade det i ”nöd-jaikutråden”. Hela det här visar på hur användarna nyttjar sin kreativitet för att nå fram.

Men trots att det är lite rörigt får jag en mysig känsla i kroppen när jag ser hur alla samarbetar för att kunna umgås. Karin Adelsköld uttryckte känslan väldigt bra:

”Det känns som vi kommit närmare varandra under dagen ändå. Lite som ett strömavbrott. Vi får tända ljus och kura ihop oss i samma lilla tråd.”

Att microbloggning är framtidens meleodi finns det inga tveksamheter mot. Större mängden av alla internetanvändare gör detta nästan dagligen i msn-statusar, facebookstatusar eller myspace-statusar.

De som tillhör den svenska bloggosfären använder generellt sett Jaiku. Det som gjort tjänsten så populär är  möjligheten till att kommentera varje post och att alla postningar skapar trådar med egna url:er. Det skapades samtal, samtal som man kunde länka till. Tänk forum. Fast i microformat.

Så varför skulle folk vilja byta till en tjänst som Bloggy, när jaiku är så stort och etablerat? Diskussionen pågår hela tiden. Trots att det känns löjligt att prata om nationsgränser på 2000-talet, så är det nog just att Bloggy är en svensk tjänst som kan göra det stort. Möjligheterna att synas i traditionella medier är stor och där har man helt plötsligt möjlighet att värva nytt folk till microbloggsrörelsen.

Dessutom finns det funktionalitet som att kunna bifoga filer, posta bilder och filmer som faktiskt kan få över flera av Jaiku användarna. Om Jonas l kan komma på ett fiffigt sätt göra så att man snabbt kan få alla sina kontakter tillagda kanske en folkvandring till Bloggy börja. Det är trots allt människorna som skapar microbloggtjänsterna värde.

Älskar du också transparans men har svårt att få ihop det med att driva en verksamhet som kräver att du ibland håller tyst? Då kan yammer vara en lösning för ditt företag.

Microblogging tog mark när Facebook svepte över världen med sin ”DittNamn is”, men det har bara tagit sin början. Twitter och Jaiku sprider sig och alltfler börjar se nyttan med att kunna konsversera i korta textformat och att dessutom em som helst kan tillföra diskussionerna idéer och kommentarer.

Ett problem för företag har dock varit just den transparens som 2.0-tjänster bjuder på. Man vill kanske dela med sig till sina medarbetare att man kommit på ett nytt koncept eller det har blivit problem i produktionen, men man vill inte att den informationen sprider sig sina konkurrenter och kunder.

Det har yammer tagit fasta på och skapat en microblogstjänst för företag, så att man sitta och diskutera företagsidéer utan att de läcker ut. Fri registrering, bara att tuta och köra.

Dessutom ligger flera bloggprojekt som jag kommer ta upp senare under vintern, tillsammans med en växande portfolio och lite rapporteringar om vad som sker på den digitala webbyrån JGruppen.