J. Nystrom Design

Ämnet ligger i luften. Jardenberg nuddade vid det när han sammanfattade vad som hände på FOWA och Anton upprepade flera punkter om det vid sin Twingly-föreläsning på Retrievers releasefest för sin nya tjänst igår. Nu är det dags att i en bloggpost dela med mig av mina tankar kring ett av de viktigaste begreppen just nu. Närvaro.

Idag har nästan alla företag insett att de måste finnas på webben. Söker du på ett företag kommer du hitta deras webbsida, vilken ibland bara ligger på miniminivå, det vill säga med enbart kontaktuppgifter. En majoritet har dessutom förstått vinsterna med att lägga ner resurser på sin webbplats. Vissa bloggar och har öppnat upp för komentarer på inlägg och produkter. Artiklar har blivit delbara. Allt fler företag börjar vandra mot en 2.0-stil och så långt är allt gott.

Man har byggt ett fint digitalt showroom och öppnat upp för dialog. Med de som kommer till företagets sida alltså. Men det räcker inte. Inte i det långa loppet i varje fall. För det finns ett begrepp som börjar bli allt mer relevant när vi talar kommunikation och framför allt relationer på webben. Närvaro.

Anledning till varför ditt företag måste ha Närvaro beror på det enkla faktum att du i det digitala landskapet aldrig äger din image.

Det kan liknas vid en familj som flyttar in i ett bysamhälle och inte beblandar sig med befolkningen. Det blir rykten, det blir skitsnack och det blir tillslut ohanterbart. Din image styrs av vad andra säger om dig och om du inte finns närvarande kommer du aldrig kunna bemöta de rykten som bubblar upp.

Det finns tre grundläggande idéer som man bör tänka på för företag idag när det kommer till närvaro.

Äg din närvaro

Det här handlar mest om att vara framåt, se vilka tjänster och plattformar som dyker upp på webben för att kunna registrera ditt varumärke som en profil på dessa. Så att du kan bygga ditt varumärke genom att vara representerad på alla de platser där du vill synas och där dina kunder finns. Lägg in flöden och fyll upp profilerna. Skapa bra och tydliga avatarer som är latta att känna igen. Låt alla kunna få veta så mycket som möjligt om dig och ditt varumärke. Besjäla din profil.

Förtjäna din närvaro

Du finns på alla de här platserna av en anledning. Inte för att du ska pumpa ut ditt varumärke till så många som möjligt, utan för att de som är intresserade av dig ska kunna nå dig på den plattform de är vana vid. Du ska svara på frågor, kanske posta saker som är intressanta för de inom den plattformen. Bidra helt enkelt. Du bygger relation och framförallt blir du en Goto-person, en sån man frågar. Den som vet. Bosse bildoktor helt enkelt, fast inom ditt område.

Använd din närvaro

Lyft upp ämnen. Skapa opinion. Bjud in människor via plattformen att utvärdera tjänster. Faktum är att ni kan skapa en mer effektiv produktutveckling enbart genom att låta era kunder berätta vad de vill ha, testa den och sen marknadsföra den. Låter det för bra för att vara sant? Threadless, som säljer T-shirts online, är ett utmärkt exempel på hur man har låtit konsumenterna gör hela jobbet. Kunderna har gjort tryckdesignen, de har röstat om vilka tryck som är snyggast och de har bloggat om den nya tröjan de eller deras vänner har designat. När tröjorna släpps till försäljning tar de nästan alltid slut, för allt är målgruppstestat per automatik. Det här tankesättet kan föras över till alla branscher om man är lite kreativ.

Jag tror att det finns hur mycket som helst man kan göra med sin närvaro, men att det här är det mest grundläggande om man vill ligga på framkant och dra nytta av alla möjligheter här ute i etern.

- Som vanligt uppmuntrar jag er att tycka, tänka och länka.

Det börjar bli en allt mer intressant trend kring hur artister väljer att släppa sin musik nuförtiden. I med att tjänster som Spotify, LastFm och Deezer har blivit etablerade och framförallt accepterade tjänster, börjar alla artister med självbevarelse drift att använda nya sätt att nå ut med sin musik.

Men det är ju inte bara en fråga kring distrubition. Att ha sin musik köpbar på Itunes eller samarbeta med någon av ovan nämda tjänster gör ju bara att din musik tillgänglig. Den bör ju även marknadsföras, vilket den i viss mån görs på LastFM, eftersom den rekommenderar nya artister som påminner om det du redan gillar. Lite som att Amazon tipsar dig om produkter som du statistiskt sett borde tycka om.

Ett sätt är att låta din musik vara med på ett flertal av alla de podcasts som finns tillgängliga. Ett annat är att hitta siter som du kan samarbeta med som promatar din musik.

Ironiskt nog har den site som fått mest kritik av musikindustrin blivit en populär platserna att släppa musik på, The Piratebay. Artister som har valt att göra sina släpp där hittills är Familjen, Timbuktu och nu senast Far och Son, med låten PANIK.

Tjänar de några pengar på att släppa där?

- Nej. Men det finns en trend som tydligt talar för att musik som produkt förväntas vara gratis av de internetvana generationerna. Däremot är köpintresset för koncerer, mobilsignaler och andra merchandise väldigt stort hos dem.

Jag tycker det är en spännande utveckling och ser helt klart en marknad för digitala managers. Det blir spännande att se vilka artister som följer med tåget och framförallt vart det leder.

Far och son -PANIK

På bussresan kan man gör hundra saker. Man kan läsa böcker, lyssna på musik, prata med sina medpassagerare. (Är man ett riktigt spånhuvud kan man äta kebab.)
Det jag mest gillar att göra är att kolla på roliga youtube-klipp, vilket är möjligt nu efter att Swebus installerade Wifi:s på nästan alla sina bussar. Sånt jag tycker är kul. Då kan jag få lite grönbeta mellan städerna och hinner lära mig lite kul tech-stuff. Idag hittade jag en favorit applikation.

Idag satt jag och kollade in en Google Tech Talk där Nicholas Jitkoff, grundare till Blacktree software, gick igenom quicksilvers olika funktioner och olika plugins. En av de mest intressanta sakerna som han nämnde var att tekniken är som bäst när den börjar närma sig magi och användarna slutar bry sig om hur det funkar. Det är en av anledningar till den mystiska namngivningen till företagets produkter, som har namna som Telekinesi, Visor och Wildcard.

Eftersom Spotify släpptes i morse kommer förmodligen webben svämma över av openspotify-URL:er. Tjänsten har fått lite kritik för att den inte är social, men företaget har sagt att de bistår med bra material för delning, men låter delandet bli något som användarna får bygga egna tjänster för. Listiply är en av dessa!

Här kan man ladda upp sin spellista, låta andra rösta på dem och du kan söka inom flera filter. Här kan du hitta listor inom alla gengres från nischlistan Just summertime till (förhoppningsvis) vansinneslistan Worst songs at spotify.

Vad som bör tilläggas är att Spotify har lagt in en funktion för kollaberativa spellistor. Dvs du kan dela en lista med dina kompisar och låta alla fylla på med musik. Utmärk demokratiskt inför t ex en fest.

Härom dagen efterlyste Joakim Trolle mer Social Media Art. Idag hittade jag något som kanske inte riktigt faller in under social media, men det faller i varje fall inom ramarna för tech art. På Wired NextFest 2008 presenterades en nytt must-have!

Kära läsare! Jag ger er den första robot-får-gräsklippare!

Äntligen är det dags för lanseringen av Spotify.  Snacket har pågått i ungefär ett år nu om tjänsten som kommer förändra vår relation till musik än en gång. Spotify låter dig nämligen att lyssna på musik utan att behöva äga den.

Storheten med Spotify är att all musik streamas till dig, vilket betyder att du inte behöver ha musik lokalt på datorn så länge du har en uppkoppling. Att du dessutom får tillgång till nästan all musik som finns har gjort betatestarna lyriska.

Trots att tjänsten funnits på allas läppar under så lång tid och invites till betatestning har gett upphov till Facebookgrupper som Who do I have to blow to get a Spotify account? har företaget varit väldigt blygsam i sin kommunikation utåt. Detta är inte så konstigt om man betänker hur snabbt man skulle kunna rasera de långa dialogerna man fört med skivbolagen. Mycket har skett sen starten, vilket Fredrik Wass återger i blogginlägget Spotify sakta men säkert.

Just nu finns den fria veriosnen med reklam endast i beta, men om du vill prova på tjänsten så finns den i premium, det vill säga reklamfri! Som en bonus får dessutom alla med premiumkonto invites att så de kan bjuda in sina vänner och familj. Smart strategi från Spotify’s sida.

Som betatestare kan inte säga något annat än att det är en underbar tjänst och förstår knappt hur jag har kunnat leva uan den tidigare.

I’ve been thinking a lot about tribes and generations on the Internet lately and I think it’s time for me to put some of my ideas in a post. Since most of the concepts and expression are formulated in English, I’ll stick to that in this post, in order to avoid mixed languages.

Most of my thoughts been about how users relates to content and context. Most of all is how the Internet generation, also known as Generation Z, is born into the technological landscape and there for doesn’t have to reflect about their role on the net. Their used to be contributes and producers of content, they doesn’t even consider whether if it’s appropriate to remix/mash others content in order to produce content of their own. They expect other to remix theirs.

All digital natives aren’t he same

To the Zed:s, all content are build stones. And with that perspective all content is somewhat under construction, since they are used to see content, software and sites evolve.In that way, they distance them self from the early digital natives, Generation X and Y, which are used to the technology, but not to evolving content. The mindset of X:s and Y:s sees the production of content as a task of prestige and responsibility, which earlier only been reserved for a (quite high) educated caste, like journalists and such. Producing and publish content is a skill they learned, but it’s not a part of their natural behavior.

That’s why I choose to name the natural content producers, Generation Generate.

Relationships to content

Jakob Nielsen describes in his article Participation Inequality: Encouraging More Users to Contribute the 90-9-1 theory. It’s focusing on sites that are user generated content, have a inequality in the way users contribute.
Most of the users, 90%, are lurkers and are just reading/using/viewing material. 9% of the people of such sites are commenting material or interact in some other way, while only 1% is contributors/producers of material.

Three trends I think we’re going to see:

Most likely there will be remodel of proportions in Nielsens 90-9-1 theory, when the natural content producers grows in numbers. All people that grows up in today’s/tomorrows technological landscape will be a part of the Internet environment, that encourage it’s population to contribute with content.

We will approach Generation Generate’s perspective of evolving content. Not because it’s a new and better way to relate to content. It’s because that’s the true nature of content and first now with help of technology are we able to allow it to be editable and mashable to everyone (if we choose it to be so).

The non-monetary currencies will rise in value. A likely way to reward content contributors is to give them even more of content. Perhaps not all content on the sites will be accessible to everyone and that “special content” will be chipped out to the contributors. An example would be a movie studio that let some of Youtubes “power-remixers/producers” do the trailers for their new movie. The raw-material are only accessible to the one that does a lot of remixing and the trailers they produce will generate social value for them.

Please note that this ain’t complete theories, but merely reflections of concepts I’ve come in contact with lately. If you have reflexions of your own, you’re more than welcome to join Neilsen’s 9 % and leave a comment below.

Ted Valentin som stått bakom succéer som Sushikartan och Wifi-kartan har överträffat sig själv genom att nu lansera Annonskartan. Tjänsten gör det möjligt att söka på annonser inom avgänsade geografiska områden och kommer troligtvis revolutionera sättet annonssök kommer se ut i fortsättningen.

Ungefär 1,2 miljoner annonser är indexerade från Blocket, Eniro Köp & Sälj och Tradera. Alla visas på en gemensam karta och tillåter dig att bestämma vilken inom omkrets din sökning ska ske.

Varför behöver vi annonskartan och varför spås den en sådan lovande framtid bara en timme efter releasen? Valentin ger svaret själv på sin nylanserade sida:

“-Att handla begagnat och lokalt spar både tid och energi. Och som en liten bonus är det förmodligen bra för miljön…”